Etiketter

,

I torsdags var det Thomas tur att packa in sina långhår och åka hit, jag har fördelen att bo med fina spårskogar bakom husknuten – såna finns inte mitt i Borlänge. Nåja, på sommaren är de finfina, det visade sig vara lite väl mycket snö kvar fortfarande…

Först tog vi Bentley och Kämpe med oss och promenerade bort mot Dalhalla, där jag sett ut ett par ställen där jag trodde att det skulle funka att lägga spår. Jag hade misstagit mig lite, Kämpes allra första spår i livet visade sig ligga i djup snö på sina ställen. Bentley hade lite mer tur. Medan spåren låg till sig drack vi kaffe och jag gnisslade tänder åt Bentleys gnäll och skäll – nu får det ta och bli varmare så att jag kan passivitetsträna ordentligt utomhus!

Kämpe var först ut och det var en strålande glad Thomas som kom tillbaka – trots svårigheterna hade Kämpe gått som en klocka med nosen i spårkärnan. Kul! Jag hade inte jättehöga förväntningar men gladde mig åt att Bentley verkade ha det – han verkade leta spår så fort selen kom på och när jag släppte honom drog han iväg rätt på en gång! Sedan gick han ordentligt med nosen i backen, tappade vid ett tillfälle då han tog en lov tillbaka till mig och linan fastade – jag måste köpa en bättre!. Utan att jag gjorde någonting så tog han upp spåret igen och tuffade på lika bra som innan. Han kollade in ett älgspår lite men tog upp mitt spår igen(bra där!) och fortsatte hela vägen till spårslutet. Jag är så stolt så jag kan spricka! Thomas fotograferade och jag kan titta på bilderna hur många gånger som helst; Bentley spårar redan minst lika bra som Rover.

????????????????????????????????????

????????????????????????????????????

Photo courtesy of T. Wallenberg

Efter att ha gått tillbaka och lämnad småkillarna och fyllt på kaffe var det Rovers och Tappers tur. De fick varsitt spår som låg någonstans mellan appell och lägre och åter drog Thomas nitlotten. Spåret jag la gick över ett kalhygge och där plumsade jag ner till halva låret i snö på ett ställe. Den här gången var det jag som gick först och Rover visste precis vad det var frågan om, han låg på som en rem den halvkilometer vi hade att gå till spåret. Till och med Thomas, som är en riktig långskånk, hade lite svårt att hänga med.

????????????????????????????????????

Photo courtesy of T. Wallenberg

Sedan bar det av, Rover hade lite väl bråttom och kom lite fel direkt i början men hittade rätt och efter det var det bara att följa med. Där spåret korsade en skogsväg var han också lite fel ute så där stannade jag upp och lät honom hitta tillbaka. Men han tog alla tre apporterna plus slutapport så jag är jättenöjd, med lite jobb på lydnaden ska vi nog fixa uppflytt till lägre i år!

Tapper gjorde ett jättejobb i sitt spår, hoppade fram genom snön och missade bara första apporten eftersom han hade så bråttom. Verkligen imponerande! Vi var ute i sex timmar totalt, så det var inte bara hundarna som var ordentligt genomarbetade. Kort sagt ett träningspass som vi allihop var riktigt nöjda med!

Annonser