Jag har inte haft lust att blogga. Simple as that. Det har väl haft sina orsaker också, när jag träffade min(nygamla) läkare precis före midsommar slog hon fast att jag befinner mig i en djup depression och att jag troligtvis inte skulle klivit ur sängen om det inte vore för min ADHD-medicin, som tar bort en del av de rent fysiska depressionssymptomen. Alltså har jag klarat av att jobba halvtid trots att tankarna varit nattsvarta och inspiration och kreativitet legat på noll. Jag har levt i en i stort sett glädjelös tillvaro. Nu har ytterligare två preparat satts in, ett antidepressivt och ett till stämningsstabiliserande och jag upplever redan en förändring till det bättre. Den enda biverkning jag känt hittills är blodtrycksfall och det kan jag väl leva med.
Eftersom det gått så lång tid sedan sist har det hänt en massa. Rover beseglade sitt öde kan man säga genom att hamna i bråk med en hund som flugit på honom förut, hundens ägare tillika mammas granne blev biten när han skulle sära på kombattanterna och även om han inte alls var arg utan ansåg att det är sånt som händer så kände jag att det var värt att prova vad som helst för att se om det kan bli bättre. Alltså är Rover numera kastrerad(och den hundbitne grannen fick en blomma och några öl förutom ersättning för utlägg). Än så länge har jag inte haft fånhunden tillräckligt mycket för att avgöra om det börjat märkas någon skillnad(och det har ju inte gått så lång tid) men när jag varit ute med honom, både i Dalarna och i Stockholm, har han skött sig kanonbra.
Vad gäller mitt liv i övrigt så har det hänt massor där också men det får vänta lite, dels därför att saker fortfarande är i rörelse, dels eftersom jag är trött efter en trevlig kväll ute med vin och middag tillsammans med några gamla kollegor.
