Mest bara dåligt

Den här veckan kommer inte gå till historien som en av mina bästa. I måndags var jag på AF och fick veta att jag är tillbaka på noll vad gäller att få tag på ställe att arbetsträna. Det är helt uppenbart att det hade varit bättre om jag bara tagit tag i saken själv i höstas – det är ändå det jag måste göra nu och i höstas mådde jag bättre. Dessutom hade jag börjat morgonen med att få ett utbrott på Rover och vara riktigt, orättvist stygg mot honom så det negativa beskedet i kombination med att jag kände mig som världens sämsta matte ledde till att jag började snyfta på AF, smågrät när jag handlade och storbölade när jag körde hemåt.  Lyckligtvis är Rover inte långsint för fem öre så han gjorde mig sällskap i sängen där jag sov bort eftermiddagen för att sedan vältra mig i självömkan hela kvällen.

Igår planerade jag för ett uppryck, tog ut Rover på en lång, härlig skogspromenad där vi till och med klämde in lite rolig träning. Sedan åkte vi över till mamma för middag, jag ringde pappa för att kolla en sak – och fick reda på att han blivit dålig och inlagd på lasarett. Nu är han i Uppsala för operation. Så idag har jag ringt ett samtal angående arbetsträning, panikpratat lite med min bror som för tillfället är i Kambodja och ätit middag med mamma. Kvällsmålet består av en folköl och Stesolid.

Udda människor gör saker tillsammans

Etiketter

I helgen hade jag och Håkan Twin Peaks-tema. Förutom att vi kollade på en hiskelig massa avsnitt av den fantastiska serien av David Lynch och Mark Frost så både åt och klädde vi oss med inspiration av den lilla märkliga orten och dess minst lika märkliga invånare. Det är möjligt att jag och Håkan också är lite konstiga, men vi har roligt.

Makeover

Jag har sett ut som hej kom och hjälp mig i håret ett tag. Dels har det bara växt och växt, dels har min utväxt börjat närma sig decimeterstrecket eftersom jag inte haft råd att få det slingat. Igår investerade jag dock i ett besök hos frisören och idag färgade jag det själv(billigare än hos frissan och enklare än att få till vettiga slingor). Jag är jättenöjd med resultatet:

För att uppfylla kriterierna för ett modebloggsinlägg måste jag informera om att färgen jag använde var Garnier Nutrisse 7.3 Guldblond – Golden Praline. Jag köpte den för att färgen låg rätt nära min naturliga, inte på grund av Pernilla Wahlgrens lökiga reklam. Sminket är från Everyday Minerals och Kanebo. Tröjan kommer från HM och är urgammal. Så. Imorgon kommer bloggen återgå till normal status.

Matpyssel

Etiketter

Det finns vissa nackdelar med livet på landet. Får man cravings efter någon särskild mat är risken stor att man måste ta saken i egna händer eftersom restaurangutbudet är något begränsat. Förra veckan började jag sakna dumplings något fruktansvärt och eftersom ingen stockholmsresa är planerad så kikade jag lite på recept på wontons. De flesta recept utgick från färdigköpta wonton-plattor vilket kändes en smula skrattretande. Jag kollade mest för sakens skull i affären och hittade 16 olika sorters frysta pizzor samt fryst pizzadeg men naturligtvis inte wontonplattor(eller filodeg eller annat spännande).

Alltså ställde jag mig idag och gjorde egen på

  • 3 dl vetemjöl
  • 1 dl kokande vatten
  • 1 äggula

Fyllningen blev en röra av

  • ca 200 g fläskfärs
  • 5-6 hackade vattenkastanjer
  • 1 msk soja
  • 1 tsk sesamolja
  • 2 hackade vitlöksklyftor
  • 1 näve hackad babyspenat
  • 1 tsk riven ingefära
  • Lite torkad sandsopp som blötts upp

Jag skulle ha salladslök(hade nog fått bli purjolök) också men det glömde jag att köpa. Sedan var det bara att kavla, klicka, klämma och koka. Och äta med en dippsås av soja, vitlök, hackad chili och lite vinäger.

Jag är riktigt stolt över slutresultatet! Och Håkan åt 16 stycken… Med på bilden finns även en skymt av efterrätten, litchi.

Försöker styra upp lite

Etiketter

,

I söndags var jag och Rover på årets första klubbträning och det kunde väl gått bättre. Minst sagt. Rover var seg och ofokuserad och jag gjorde mitt standardfel att försöka för mycket ändå. Nåväl. Några ljusglimter fanns ändå. Jag var åtminstone smart nog att avsluta med ett hopp, ett moment som Rover nog skulle kunna få bra poäng på även om han var tvungen att utföra det i en korvfabrik. Dessutom genomförde han en klockren platsliggning på egen hand i några minuter medan jag pratade med en klubbkamrat som sitter i valberedningen. Jag har nämligen blivit tillfrågad om jag vill sitta med i styrelsen och har efter lite funderande tackat jag med förbehållet att jag inte vill ha någon annan roll än ledamot eller suppleant. Jag vill inte ta på mig för mycket, jag har lite dåliga erfarenheter av det.

Efter träningen kände jag mig riktigt nere men det dröjde inte länge innan jag analyserat mig fram till flera anledningar till varför det gick så dåligt.

  • Det var allmänt kaosigt innan vi tog oss dig, jag var stressad och arg över att jag välte ner Rovers godisburk när jag letade efter min mystiskt försvunna handske(vilket naturligtvis ledde till att Rover fick en tillsägelse om att inte äta allt som hamnade på golvet), i stressen så låste jag bilen i stället för att öppna den och svor en del innan jag lyckades komma in och dessutom hade det blivit fin isbark på rutorna. Inte konstigt att man blir lite låg som hund nu.
  • Jag har helt glömt bort att belöna med leksak på de senaste träningstillfällena – det ledde till en seg hund förra gången
  • Jag hade absurt lågt blodsocker när vi åkte och tränade – gör om gör rätt.

Så även om jag är beredd på att det kanske inte allt går bra på nästa tävling(ett förstapris ger inget LP1!) så har jag åtminstone lite koll på varför det gick fel senast. Ikväll var det dags att ge Rover lite upprättelse. Jag åt en stadig och god middag och tog med mig Rover ut för ett träningspass. Naturligtvis glömde jag leksak men fördelen med vintern är att man bär med sig leksaker per automatik – både handskar och mössa är jätteroliga. Vi tränade framför allt på fritt följ, det som var mest katastrofalt i söndags och det gick jättebra nu! Det där med blogg som träningsdagbok är verkligen inte dumt.

Sprungen ur en släkt av fantasifoster

Etiketter

Nathan Schachar publicerade för några dagar sedan en nyhetskrönika i DN där han totalsågar fenomenet ADHD. Eftersom krönikan innehöll en del faktafel(doh!) har han varit tvungen att rätta sig själv på några punkter men i den efterföljande debatten vidhåller han att han anser att ADHD är ett fantasifoster. Det är rätt fantastiskt med en inbillningssjuka som påverkar en så mycket trots att man inte ens är medveten om dess existens – jag tänker nu både på hur jag och min pappa har haft det.

Just det, trots att Shachar anser att ADHD bara är en samling personlighetsdrag som finns naturligt hos pojkar i en viss ålder så har ju jag och pappa fått våra diagnoser i vuxen ålder. Dessutom är vi flera i släkten som anser att även min farfar uppvisade många tecken på att ha något neuropsykiatriskt funktionshinder. Han föddes för över 130 år sedan och visserligen var han i många avseenden en man före sin tid men jag tror inte riktigt det är uppvisande av symptom på ett diagnos som enligt Shachar kom till på ett sammanträde – med det resonemanget kommer diagnosen Autismspektrumtillstånd också vara en sammanträdesprodukt eftersom den hittills hetat Aspergers syndrom… Man får nog ta och skilja på diagnosen i sig och dess namn(jämför även bipolär sjukdom och manodepressivitet).

Vad har Nathan Shachar då för relevant medicinsk utbildning, eftersom han törs uttala sig på det här viset? Tja han har läst turkiska, arabiska och vetenskapsteori. Sammanfattning: det är synd när tokerier får mediautrymme.

Vinprovning

Etiketter

Vi roar oss inte bara med hundträning här i huset. Ibland är vi lite fina i kanten och ikväll var ett sådant tillfälle; jag och Håkan hade bjudit in mamma på vinprovning med efterföljande middag. Först provade vi alltså vinerna utan några andra smaker som störde, sedan rockade vi loss rejält och testade samma viner till en middag bestående av älgfärsbiffar(tack Näsbykôllan!), jortärtskockspuré, en gräddig trattkantarellsås och lättkokta sockerärtor. Vinerna hade jag valt i största hemlighet; alla italienska, alla fyndklassade i Allt om Mats stora vinprovning 2011 men från olika smakgrupper(Systembolagets indelning) och gjorda på olika druvor. Det blev två gamla kändisar och en nyhet.

Mjukt och Bärigt:

Mezzacorona Lagrein, 66 kronor

Första provning: Alla gillade det, trevligt sällskapsvin som fungerade bra utan tillbehör, lätt med mycket bärtoner.

Till maten: Alldeles för snällt, åtminstone jag uppfattade det som direkt blaskigt.

 

 

 

 

 

 

Kryddigt och Mustigt:

Langhe Nebbiolo Fontanafredda, 99 kr

Första provning: Väldigt tufft och strävt, strävheten kändes i munnen länge. Svårt att urskilja separata smaker av den anledningen men det upplevdes som kryddigt. Helt klart ett vin som behöver mat.

Till maten: Klockrent! Gav mig associationen ”lyxrestaurang”, skulle nog gissat på att det låg i 150-kronorsklassen. Strävheten försvann helt och istället upplevde vi den som fyllig och med fin fatton, kryddigheten kom fram bättre.

 

 

 

Fruktigt och Smakrikt:

Brolio, 115 kr

Första provning: Återigen ett vin som fungerade utan tillbehör men mycket mer komplext än det första. Fylligt, fruktigt, mycket fat och lång, trevlig eftersmak.

Till maten: Både jag och Håkan har druckit det här vinet till mat flera gånger och gillar det skarpt. I jämförelse med Nebbiolon blev skillnaden dock markant – Brolion blev lustigt nog både strävt och spretigt till just den här maten! Bra att lägga på minnet.

 

 

 

 

Vi hade en jättetrevlig kväll och mamma har redan bjudit in oss till vinprovning hos sig någon gång framöver. Nebbiolon har jag inte druckit förut men blev som sagt väldigt förtjust i den till just den här typen av mat där den fungerade perfekt. Nu sitter vi och väntar på att maten ska sjunka undan lite så vi kan klämma i oss semlorna mamma hade med sig till efterrätt.

Jullovet slut

Etiketter

, ,

Nu har jag haft ett välbehövligt jullov, både från bloggen och från träningen. Problemet är väl bara att hitta motivationen att sätta igång igen – men vad det gäller hundbiten så känns det inte alltför svårt. Dels därför att Rover blev överlycklig när vi körde ett första pass för några dagar sedan, dels därför att jag anmält oss till nästa tävling. Eller rättare sagt tävlingar, det körs lydnadsprov här både lördag och söndag i början av februari och jag anmälde till båda. Vi kommer säkert inte ställa upp båda dagarna men på det här viset kan jag välja det tillfälle som känns bäst utifrån dagsform och lottning – inte så dumt med tanke på att hunden brevid Rover på förra gångens platsliggning som reste sig är anmäld också…

En liten rapport från jul- och nyårshelgen: mycket god mat, trevligt umgänge, hemlagat godis och obscena mängder champagne. Precis som det ska vara med andra ord.

Kris i förhållandet – men det är ju ändå jul!

Det kan vara mitt fel, den dåliga stämningen som rådde ikväll. Nästa år ska jag ha en liten checklista vad gäller julklappar.

  1. Gå inte med på att det ska vara hemgjorda julklappar
  2. Om det ändå bli så, bestäm något som inte involverar saker jag inte gjort sedan jag gick i mellanstadiet
  3. Är jag så dum så att jag struntar i punkt två ska jag åtminstone inte vänta tills kvällen innan julafton innan jag påbörjar julklappsmakeriet

Nu börjar julefriden sänka sig här igen men köket har varit en veritabel krigsskådeplats där jag gått omkring och skrikit, fräst och svurit. I sann förjulsanda.

Förberedelser

Etiketter

, ,

De senaste dagarna har varit rätt intensiva och det har huvudsakligen med kommande helg att göra. I söndags gjorde jag och Håkan 2011 års upplaga av julkorv, det blev en vild skapelse baserad på älg och sidfläsk kryddad med enbär och whisky. Idag fixade jag mormors leverkorv, så nu är den delen av julbordet säkrad. Förutom det rent kulinariska måste det naturligtvis ordnas lite julklappar.

Inredningsmässigt är det också en del pyssel. Förra veckan kom mammas och pappas julklapp till mig och Håkan – en soffa till tv-rummet, så i helgen baxade vi upp och monterade den. Det blev riktigt snyggt! Dessutom har jag hittat nytt tyg till golvlampans skärm(det nuvarande rosablommiga funkar inte riktigt med resten av vardatsrumsinredningen) och har börjat fixa med det.

Jag har även hunnit med lite förberedelser för livet efter jul. I torsdags var jag på möte på AF och helt plötsligt har det börjat hända saker – dels har jag styrt upp lite på egen hand, dels har handläggaren fått hjulen att rulla. Äntligen. Nu får vi hålla tummarna blå för att kommunen får lite pengar de ansökt för ett projekt – jag står först i kön för att få jobba med det och jag VILL!!! Det vore den bästa julklappen jag kunde få.

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.